Jag har just skickat nedanstående mail till alla ledamöter i näringsutskottet.
Bästa ledamot av näringsutskottet,
Jag vill informera om att den juridiska frågan om det finns stöd i
fördragen att förhandla om ACTA under sekretess är själva kärnan i den
debatt som bl a förts i Europaparlamentet. I initiativbetänkandet
T6-0634/2008 skriver parlamentet:
72. Calls on the Commission and Council to keep it fully informed
and to involve it in all relevant initiatives; believes that in the
spirit of the Lisbon Treaty, ACTA should be ratified by the European
Parliament under the assent procedure;
Samtyckesförfarandet (assent procedure) innebär att rådet måste få
Europaparlamentets samtycke för att kunna fatta vissa viktiga beslut.
Utan parlamentets samtycke kan rättsakten inte antas. Att handlingarna
skulle förbli hemliga fram till Europaparlament behandlar ACTA är därför
otänkbart. Samma princip borde gälla riksdagens arbete med avtalet.
Som stöd i denna debatt har refererats till EG-domstolens beslut i
förenade målen C‑39/05 P och C‑52/05 P:
Institutionen [i det här fallet rådet] är härvid skyldig att göra en
avvägning mellan det särskilda intresse som skyddas av att den
ifrågavarande handlingen inte lämnas ut och bland annat
allmänintresset av att handlingen görs tillgänglig med hänsyn
till de fördelar som, i enlighet med vad som anges i skäl 2 i den
nämnda förordningen [förordning nr 1049/2001], följer av en ökad
öppenhet, nämligen att medborgarna ges bättre möjligheter att delta i
beslutsfattandet, att förvaltningen åtnjuter större legitimitet och
att den blir effektivare och får ett större ansvar gentemot
medborgarna i ett demokratiskt system.
Dessa överväganden är särskilt relevanta när rådet handlar i egenskap
av lagstiftare. Detta framgår av skäl 6 i förordning nr 1049/2001
enligt vilket det bör ges större tillgång till handlingar i dessa
fall. Öppenhet i detta sammanhang bidrar till att förstärka
demokratin genom att göra det möjligt för medborgarna att kontrollera
alla uppgifter som har legat till grund för en lagstiftningsakt.
Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund
för lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret
ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter.
Om ACTA-avtalet i någon del omfattar enskilda medborgares piratkopiering
faller det utanför Lissabonfördragets Avdelning II artikel 188c
eftersom den gemensamma handelspolitiken endast omfattar
"handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter". Därmed skulle
principerna i förenade målen C‑39/05 P och C‑52/05 P bli bindande för
alla parter, inklusive den svenska regeringen.
Om ACTA-avtalet i någon del omfattar straffrättsliga åtgärder på
immaterialrättens område försvagas den rättsliga grunden ytterligare
eftersom frågan om gemenskapen har straffrättslig kompetens fortfarande
är oklar (se mål C-176/03 och C-440/05).
Innehållet avgör också om rådet skall anta ACTA enligt det ordinarie
eller det särskilda lagstiftningsförfarandet. Därtill är frågan öppen om
artikel 188n.11 är tillämplig:
En medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen får
inhämta domstolens yttrande om huruvida ett planerat avtal är
förenligt med fördragen. Om domstolen finner att så inte är fallet,
kan avtalet inte träda i kraft, såvida inte avtalet eller fördragen
ändras.
Svaret på den juridiska frågan om det finns stöd i fördragen för att
förhandla om ACTA under sekretess är därför avgörande för om
ACTA-avtalet med säkerhet kan träda i kraft överhuvudtaget.
Lösningen är naturligtvis att häva sekretessen.
Därför skulle jag vilja rekommendera näringsutskottet att på torsdag
begära att regeringen snabbutreder om Sverige på egen hand kan starta
ett traditionellt remissförfarande innan rådet når en politisk
överenskommelse.
"Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund för
lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret ska
kunna utöva sina demokratiska rättigheter."
Vänliga hälsningar,
Erik Josefsson
Intressant debatt det här.
Intressant debatt det här. Var hittar jag artikel 188n.11 som du hänvisar till angående att en medlemsstat kan begära ett yttrande från EG-domstolen om huruvida ett avtal är förenligt med EU-fördragen eller ej?
Länk till själva artikeln eller den del av fördragen där den återfinns vore toppen.
133 och 188
Hej Lars. Det som förut var i 133 är nu i delvis i 188 osv om jag inte missuppfattat numreringen.
Jag började här:
http://www.consilium.europa.eu/showPage.aspx?id=1296&lang=en
och grävde mig fram hit:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2007:306:0042...
Där kan du söka på Artikel 188n. Paragraf 11 lyder: En medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen får inhämta domstolens yttrande om huruvida ett planerat avtal är förenligt med fördragen. Om domstolen finner att så inte är fallet, kan avtalet inte träda i kraft, såvida inte avtalet eller fördragen ändras.
Inte vänsterpartist, men
Inte vänsterpartist, men jävligt imponerad av det jag läser på sidan.
Håll stilen.
Beelzebjörn, stort tack. Det
Beelzebjörn, stort tack. Det känns verkligen som om de här frågorna är större än partierna: We're in this together.
ACTA RIPA EU
@Världens bästa Vänsterpartist!
Om dom läckta uppgifterna om ACTA stämmer, är det inte så konstigt att man inte vill offentligöra avtalet innan Lissabonfördraget har trätt i kraft.
Det torde vara ställt bortom allt rimligt tvivel att man måste införa en variant av Storbritaniens "Regulation of Investigatory Powers Act, Part 3, Section 49" på EU nivå, ifall den delen av ACTA som berör kontroll av lagringsmedia vid gränspassage skall få någon effekt överhuvudtaget.
Jag tycker att den mediaindustri som har lobbat fram IPRED,ACTA etc. har gjort sig förtjänta av en bojkott som är lite längre än tre veckor, förslagsvis förlänga bojkotten fram till nästa val, där dom som är intresserade kan utrycka sin tacksammhet mot berörda politiker.
Regulation of Investigatory Powers Act
Sjöholm, (tack förresten!), kan du informera näringsutskottet om "Regulation of Investigatory Powers Act, Part 3, Section 49"?
Känns väldigt underligt om ACTA skulle innehålla det denna lag täcker. Om EU har tänkt att införa den så ska det väl ändå ske genom en reguljär lagstiftningsprocess (direktiv som IPRED2 eller rambeslut som "Datalagring a la Bodström version 0.1"?
Kolla NIR också:
http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/NIR_2008_1_sidorna_57_ti...
http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/NIR_2008_3_sidorna_282_t...
ACTA
Tur att någon gör något, för det här är hårresande.
Inte minst hastigheten med vilken det sker.
Återstår att riva upp FRA m fl och stoppa fortsatt ratificering av Lissabonfördraget.
alla behövs
Tack Nemokrati, jag kämpar på med det jag kan hjälpa till med :-)
Skriv ny kommentar