Så här skrev Gunnar Hökmark i sin rapport om upprättande av en gemenskapsram för kärnsäkerhet:
För att säkerställa att kärntekniska anläggningar regleras på ett effektivt sätt bör medlemsstaterna upprätta tillsynsorgan i form av myndigheter som är oberoende av intressen som skulle kunna påverka beslut om kärnsäkerhetsfrågor på ett oskäligt sätt. Tillsynsorganen bör förses med lämpliga kunskaper och resurser för att kunna utföra sina uppgifter.
Med detta i åtanke försöker jag begripa vad han menar med sitt våldsamma angrepp på 138:an. Han säger att 138:an är "ett förslag som innebär att EU ska åta sig en överstatlighet som styr över medlemsstaternas rättsliga system". Jag går inte in på att Reding tycker 138:an inte är mycket att bråka om (dvs att starta en fullblown tredjebehandling för) och att Lena "ett smalare vassare EU" Ek och Junilistan (ofta välformulerade överstatlighetskritiker) både la och röstade för 138:an. Utan jag ställer citatet ovan mot att Gunnar Hökmark röstade mot ett Citizens' Rights Amendment som säger (som jag förstår det) ungefär samma sak om tillsynsorganen för kärnkraft som för nätkraft:
Medlemsstaterna ska se till att nationella regleringsmyndigheter har möjlighet att kräva att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät ger ut information om sin trafikstyrningspolitik och offentliggör denna i en lättbegriplig och konsekvent form. Medlemsstaterna ska se till att de nationella regleringsmyndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att de ska kunna undersöka fall av icke offentliggjord trafikstyrningspolitik och/eller fall då sådan politik strider mot punkt 2a samt vidta lämpliga motåtgärder. I tillägg till detta ska de nationella regleringsmyndigheterna se till att det finns en tjänst med vars hjälp användarna kan övervaka och identifiera eventuella problem som skapas av trafikstyrningspolitik i fall där tvister kan uppstå.
Om det är den juridiska skillnaden på "ska" och "bör" som är orsaken till att Gunnar Hökmark röstade mot så får jag försöka gräva fram att han konsekvent drivit just denna distinktion under sina år i parlamentet. Vet inte om jag orkar det. Jag gör det istället lätt för mig och söker på "skall" i 2002/21/EG i nuvarande telekompaket:
Artikel 3.1 Medlemsstaterna skall säkerställa att alla uppgifter som åvilar de nationella regleringsmyndigheterna enligt detta direktiv och enligt särdirektiven fullgörs av ett behörigt organ.
Artikel 3.2. Medlemsstaterna skall garantera sina respektive nationella regleringsmyndigheters oberoende genom att säkerställa att de är rättsligt åtskilda från och verksamhetsmässigt oberoende av alla organisationer som tillhandahåller nät, utrustning eller tjänster för elektronisk kommunikation.
Artikel 3.3. Medlemsstaterna skall säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna utövar sina befogenheter på ett sätt som är opartiskt och öppet redovisat.
Artikel 3.4. Medlemsstaterna skall säkerställa att de uppgifter som skall utföras av de nationella regleringsmyndigheterna offentliggörs i lätt åtkomlig form, i synnerhet när sådana uppgifter ges till fler än ett organ.
Artikel 3.5. De nationella regleringsmyndigheterna och de nationella konkurrensmyndigheterna skall förse varandra med den information som krävs för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv och i särdirektiven.
Artikel 3.6. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla alla nationella regleringsmyndigheter som tilldelas uppgifter enligt detta direktiv och särdirektiven samt deras respektive ansvarsområden.
Artikel 4.1. Medlemsstaterna skall säkerställa att det på nationell nivå finns fungerande system enligt vilka varje användare eller företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster, som berörs av ett beslut av en nationell regleringsmyndighet, har rätt att överklaga beslutet till en instans som är oberoende av de inblandade parterna.
Artikel 5.1. Medlemsstaterna skall säkerställa att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information, även ekonomisk information, som är nödvändig för att de nationella regleringsmyndigheterna skall kunna säkerställa att bestämmelserna i eller de beslut som fattas enligt detta direktiv och särdirektiven följs.
Artikel 5.2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna på motiverad begäran tillhandahåller kommissionen den information som är nödvändig för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt fördraget.
Artikel 6. När nationella regleringsmyndigheter avser att i enlighet med detta direktiv eller särdirektiv vidta åtgärder som har betydande inverkan på den relevanta marknaden, skall medlemsstaterna, utom i de fall som omfattas av artikel 7.6, artikel 20 eller artikel 21, säkerställa att regleringsmyndigheterna ger de berörda parterna möjlighet att yttra sig om det preliminära förslaget till åtgärd inom en skälig tidsfrist.
Och så vidare. Och här är argumentet: Eftersom telekompaketet ändrar i nuvarande direktiv (2002/19, 20, 21, 22, 58/EG) borde Gunnar Hökmark ha lagt ändringsförslag som ändrade alla dessa "skall" till "bör", om det nu är det som är hans problem med "överstatligheten". Det gjorde han nu inte.
Det är alltså nåt annat fel som är trasigt. Och vad begriper jag inte riktigt. Det Gunnar Hökmark vurmar för är den kompromiss som förhandlades fram i korvmaskinen under ett informellt trepartsmöte 28 april. Han säger att när denna kompromiss inte antogs (istället fick 138:an majoritet) så slogs "det skydd för användarna som vi nu hade klart i enighet med samtliga EU:s regeringar och parlamentet" undan. Jag ska nu försöka bena ut denna Gunnar Hökmarks tes, både vad gäller "överstatlighet" och "skydd" för användarna.
Kompromissen skulle ha klämts in under Artikel 1 direktivet 2002/21/EG så här (tyvärr har jag bara texten på engelska):
TILLÄMPNINGSOMRÅDE, SYFTE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Tillämpningsområde och syfte
1. Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationstjänster, elektroniska kommunikationsnät, tillhörande faciliteter och tillhörande tjänster, and certain aspects of terminal equipment to facilitate access for disabled users [denna mening antogs]. I detta direktiv fastställs uppgifter för nationella regleringsmyndigheter och inrättas en rad förfaranden som syftar till att åstadkomma en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen.
2. Detta direktiv och särdirektiven påverkar inte de skyldigheter som anges i nationell lagstiftning i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, eller direkt i gemenskapslagstiftningen, med avseende på sådana tjänster som tillhandahålls med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
3. Detta direktiv och särdirektiven påverkar inte de åtgärder som i enlighet med gemenskapslagstiftningen vidtagits på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att arbeta för mål som avser allmänintresset, särskilt när det gäller reglering av innehåll och audiovisuell politik.
3a. Measures taken regarding end-users' access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, including in relation to privacy, freedom of expression and access to information and the right to a judgment by an independent and impartial tribunal established by law and acting in respect of due process in accordance with Article 6 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.[denna paragraf antogs inte]
Till artikel 3a ovan hörde också ett skäl (recital) som inte heller blev antaget:
(3a) Recognising that the Internet is essential for education and for the practical exercise of freedom of expression and access to information, any restriction imposed on the exercise of these fundamental rights should be in accordance with the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. Concerning these issues, the Commission should start a wide public consultation.
Detta förslag föll alltså. En majoritet röstade istället för att klämma in följande text på ett annat ställe i samma direktiv (alltså 138:an):
DE NATIONELLA REGLERINGSMYNDIGHETERNAS UPPGIFTER
Artikel 8
Allmänna mål och regleringsprinciper
[hoppar till paragraf 4]
4. De nationella regleringsmyndigheterna skall främja de intressen som medborgarna i Europeiska unionen har, genom att bland annat
a) säkerställa att alla medborgare får tillgång till samhällsomfattande tjänster enligt direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster),
b) säkerställa ett gott skydd för konsumenter i deras förhållande till leverantörer, i synnerhet genom att säkerställa att det finns enkla och kostnadsmässigt rimliga tvistelösningsförfaranden som utförs av ett organ som är fristående från de berörda parterna,
c) bidra till att säkerställa ett gott skydd av personuppgifter och av privatlivet,
d) främja tillhandahållandet av tydlig information, särskilt genom att kräva öppen redovisning av avgifter och villkor för användning av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
e) tillgodose behoven hos särskilda samhällsgrupper, i synnerhet hos användare med funktionshinder, och
f) säkerställa att de allmänna kommunikationsnätens integritet och säkerhet upprätthålls.
h) tillämpa principen att inga begränsningar i slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter, framför allt enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet och informationsfrihet, får ske utan föregående beslut från rättsvårdande myndigheters sida, utom om den allmänna säkerheten är hotad i vilket fall detta avgörande får komma senare.[denna paragraf antogs]
Vi får alltså jämföra Article 6 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms och Artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet och informationsfrihet för att se vilken referens som är "bäst". Here we go:
Det här är Artikel 11
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.
2. Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.
Här är art. 6 ECHR:
1. In the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, everyone is entitled to a fair and public hearing within a reasonable time by an independent and impartial tribunal established by law. Judgment shall be pronounced publicly, but the press and public may be excluded from all or part of the trial in the interests of morals, public order or national security in a democratic society, where the interests of juveniles or the protection
of the private life of the parties so require, or to the extent strictly necessary in the opinion of the court in special circumstances where publicity would prejudice the interests of justice.
2. Everyone charged with a criminal offence shall be presumed innocent until proved guilty according to law.
3. Everyone charged with a criminal offence has the following minimum rights -
(a) to be informed promptly, in a language which he or she understands and in detail, of the nature and cause of the accusation against him;
(b) to have adequate time and facilities for the preparation of his defence;
(c) to defend himself in person or through legal assistance of his own choosing or, if he has not sufficient means to pay for legal assistance, to be given it free when the interests of justice so require;
(d) to examine or have examined witnesses against him and to obtain the attendance and examination of witnesses on his behalf under the same conditions as witnesses against him;
(e) to have the free assistance of an interpreter if he cannot understand or speak the language used in court.
Nu är jag inte jurist, men att dra in straffrätt i telekompaketet känns inte relevant. Så jag stryker helt enkelt straffrättsreferensen och "offentlighetsprincipen" ur artikel 6. Kvar blir: In the determination of his civil rights and obligations everyone is entitled to a fair and public hearing within a reasonable time by an independent and impartial tribunal established by law. För mig utesluter inte denna skrivning varken HADOPI eller en galen tillämpning av IPRED1. Jag noterar också att "access to content" saknas i kompromissens artikel. Den nämner bara "end-users' access to or use of services and applications". Där finns också en begränsning i skälet: "practical exercise". På det hela taget känns inte kompromissen särskilt storslagen. Gunnar Hökmark utbrister: "Det som står i portalparagrafen [kompromissen alltså] är det tydligaste skyddet för internetanvändare som finns inom EU, starkare än inom något medlemsland". I am not impressed. Vem som ska vidta dessa storslagna "measures" (åtgärder) är inte heller särskilt tydligt definierat.
Kanske är det som att jämföra äpplen och päron, men jag tycker att 138:an är skarpare. Den är en tydlig instruktion till de nationella regleringsmyndigheterna. De ska helt enkelt främja medborgarnas intressen genom att tillämpa principen att inga begränsningar i slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter får ske utan föregående beslut från rättsvårdande myndigheters sida. Det är en snygg begränsning av regleringsmyndigheternas uppgifter. Regleringsmyndigheterna ska helt enkelt inte blanda sig i medborgarnas rätt att ta emot och sprida uppgifter och tankar. Jag kan nästan inte tänka mig en mer moderat slogan! Ändå är Gunnar Hökmark utom sig. Jag fattar noll.
Ett annat val Gunnar Hökmark gjorde var att välja denna paragraf för de nationella regleringsmyndigheternas uppgifter:
g) promoting the ability of end-users to access and distribute information or run applications and services of their choice;
istället för följande Citizens' Rights Amendment:
g) tillämpa principen att slutanvändare ska ha tillgång till och kunna distribuera innehåll och använda applikationer och/eller tjänster efter eget val i överensstämmelse med relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen och i enlighet med nationell materiell rätt och processrätt,”
Eftersom det här inte är ett val mellan "skall" och "bör" borde man kunna jämföra ändringsförslagen och se vilket som är bäst för medborgarna. Den skillnad som står ut är "information" visavis "innehåll". Det är särskilt bestickande med tanke på att "lagenligt innehåll" nu finns med i artikel 33 ("de sektorer som har intresse av att främja ett lagenligt innehåll") och skäl 39 ("lämpligt samarbete om frågor som rör främjandet av lagenligt innehåll") i 2002/22/EG.
Summa summarum: "överstatligheten" i 138:an är inte värre än vanligt och 138:an slår kompromissen med god marginal vad gäller "skydd".
Gunnar Hökmark har tvärt emot sina utfästelser om "skyddet av rättssäkerheten" dumpat detsamma till förmån för "villkor som begränsar tillgången till och/eller användningen av tjänster och tillämpningar" (mer om detta senare). Kolla själva här.
Il Woolrich outlet
Il Woolrich outlet abbigliamento classico definisce la forma è un tipo di cucitura appendere
www.woolrich-woolrich.org
giacca, la striscia, sotto lieve calo vita, il cofano. In generale, scende in pianura, la giacca
woolrich sito ufficiale
sono molto pochi è irrispettoso l'origine della moda. Ma a volte la copertina Woolrich cappotto
woolrich artic parka
di pelliccia, il furring, spesso è trasportabile. Non hanno la bussola verso il basso Woolrich
spaccio woolrich
manica abbigliamento è anche "possono scegliere". Succede spesso per quanto riguarda
woolrich prezzi
l'effetto estetico. Sport invernali, il suo calore. Compresi arma, per quanto riguarda questo
woolrich outlet
tipo di tecnologia scelta compensazione alto stile.In linea Woolrich, hanno scelto il nero
woolrich
semplice giù abbigliamento, il rinnovo Woolrich molto attraente e il dettaglio e la fibbia nera che brilla e con la cucitura appendere cravatta una cintura alla vita. L'intera fodera interna della giacca Woolrich è dotata di 4 tasche esterne, il bracciale grano Luo manica, impedirà d'ora in poi attraverso e su un cofano trasportabile furring l'aria fredda.
Document found tons of unique
Document found tons of unique thing inside the blog page specially the repeat conversation. From quite a few suggestions upon your articles or reviews, Maybe I’m not likely the actual people making the most of checking your blog. Preserve acknowledge that there are succeed.
it happens to be your amazing
it happens to be your amazing fulfillment looking at your web sites and then have fun with a amazing items in this case. I'm keen it again substantially. I've met for which you position a lot of recognition for the purpose of such content pieces, for the reason that these individuals make sense as they are valuable.
coach factory outlet
If you do not know design can be the most fashionable this fall, consider a glance on Coach Factory Outlet!
Thank you for this good
Thank you for this good post
my blogs : calories in food | how to put on a condom
Det där är ju enkelt att slå
Det där är ju enkelt att slå hål på - för alliansen motiverar ju FRA, datalagring och you name it med att det är EU-direktiv, så det måste införas.
Det har i alla fall jag läst i flera artiklar.
Varför kan inte moderaterna bara erkänna att de har en nyliberalt anstruken högerkonservativ ideologi och går efter den. Är man emot nätneutraliteten för att den krockar med tanken om avregleringar och en fri monopoliserad marknad så är det väl bara att säga det.
På samma sätt tycker jag att Piratpartiet kan tillstå att de svarat som de gjort om legalisering av prostitution och "vissa former av narkotika" för att det stämmer med vad som dikteras i den gren av liberalism som de jobbar efter, istället för att hymla om det.
Är det ett "äta kakan och ha
Är det ett "äta kakan och ha den kvar"-problem?
Ja, kanske det, det handlar i
Ja, kanske det, det handlar i alla fall om att vara tydlig med var man står ideologiskt. Jag står t ex till vänster. Har just gjort Expressens test om var jag står politiskt i förhållande till partierna i Europa - och hamnade på de gröna.
Mycket information...
... Att gå igenom, som vanligt, så ännu en gång - och nu var det ett bra tag sedan jag tittade in här - hatten av för ett jättejobb.
Jag får önska lycka till i parlamentsvalet.
Hur röstade M om datalagringen?
Bra rubrik. Äntiligen har du börjat uttrycka dig begripligt! ;)
En (delvis) OT-fråga: Var kan man hitta uppgift om hur de svenska parlamentarikerna röstade om datalagringen? Jag utgår från att både M och S röstade för, men det vore kul med en referens.
Det var några roll call votes
Det var några roll call votes på datalagringsdirektivet (det är bara dom som "syns"). Går säkert att gräva fram på EPs hemsida.
Så här såg FFIIs röstlista ut: http://people.ffii.org/~jmaebe/dataret/plen1/votinglist%20EDRI-FFII-PI%2...
Här en observation från 2005 vad gäller Anna Hedh: https://lists.stacken.kth.se/pipermail/bus/2005-November/000005.html
Hittade roll call votes på
Hittade roll call votes på datalagringsdirektivet:
http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/roll_call_votes_data_ret...
Moderaterna är för avstängning från internet
Varför talar ingen om att moderaterna egentligen är för avstängning från internet som en form av påföljd? Centern påstår att de gick med på utlämning av abonnentuppgifter i samband med Ipred1-implementationen i utbyte mot att slippa den avstängningslinje som moderaterna drev.
Det är ett mysterium att ingen tar upp det i dessa tider när alla diskuterar den här frågan.
Ignorance is bliss...
Ignorance is bliss...
Ja, det där med skyddet mot
Ja, det där med skyddet mot hadopi: allt som talar om "fair trial" eller om att man är oskyldig tills motsatsen bevisats är ju mot hadopi...
Jag beundrar ditt tålamod och din outtröttlighet! "Det är något annat fel som är trasigt" - haha! Det snor jag...
Outtröttlig? Du skulle se mig
Outtröttlig? Du skulle se mig just nu... :-))
Jo, jag det är ju HADOPI och 138:an som allt jar kommit att handla om. När (eller om) den debatten är över så kanske det finns lite tid över att reda ut vad Harbour egentligen ställt till med. Alla hans grejjer gick ju igenom...
Harbours raport
Nu när paketet skall behandlas vidare hur går det då med Harbours raport, skall den också omformas eller blir det bara Trautmanns pga. bråket med 138:an?
Det som jag tycket är underligt är att 138:an fick röstas på före ändringsförslaget för att det bedömdes vara en äldre text, men det samma skulle ju också ha gält för 166:an. Det kompromissförlag som Harbour lade till omröstning i plenum var ju dessutom inte den text som röstades igenom av IMCO.
1. Rådet kan acceptera
1. Rådet kan acceptera parlamentets ståndpunkt (se korvamaskinen). Det är inte säkert är om dom röstar om det eller inte. kanske nån kan ta reda på?
2. Åldern på en text spelar inte någon roll. Det är hur mycket den avviker från den text man vill ändra som avgör (se EP Rules of Procedure).
3. Om jag förstår tredjebehandlingen rätt så utgör alla ändringsförslag lagda till andrabehandlingen förhandlingsmaterial. Just nu står det på EPs hemsida att alla tre rapporter som utgör telekompaketet eventuellt ska till en tredjebehandling: http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/OEIL_20090510/Awaiting_2...
Röstningordningen för Harbour & Trautmann
Om jag minns rätt så blev den ändrade omröstningsordningen ifrågasatt både vad gäller Harbour- och Trautmann-omröstningarna. I fallet med Trautmann lyssnades det på argumenten och omröstningen ändrades ige, i sista stund, vilket gjorde det möjligt att rösta om 138:an, som därmed kunde godkännas i omröstningen. Men i fallet med Harbour slätades tydligen invändningarna över om samma typ av sista-minuten ändring av röstningsordningen. Detta ledde till att Harbour-paketet röstades om i sin helhet och 166:an och andra tillägg kom aldrig upp till röstning över huvud taget.
Varför lyssnade parlamentets talman på invändningarna mot röstningsordningen i den ena fallet men inte i det andra?
Första versionen från Tabling
Första versionen från Tabling Office vad gäller Trautmann var korrekt (138:an före kompromissen). Sen ändrades ordningen (se Schlyters blogg), och tillsist ändrades ordningen tillbaka under själva omröstningen.
Harbour är med rakt på "skit i reglerna". En del ändringsförslag skulle ha kommit i en annan ordning, men de som insisterade på att följa regelverket hade inte kraft nog. Varken i korridorerna innan omröstningn eller i plenum.
Hökmark verkar se rött så
Hökmark verkar se rött så fort han ser ett (v) eller (s), själva argumenten och idéerna har han uppenbarligen inte bemödat sig att ta till sig. Kanske är det därför hans hjärna går i baklås när (v) driver och stöder något som 'egentligen' också borde stödjas också från hans planhalva.
På sin blogg håller han med i påståendet att han "inte är för nya lagar EU på samma sätt som vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater" - det stämmer ju i och för sig... Men med tanke på vad moderaterna gått i bräschen för under denna mandatperioden kanske det inte bör ses som något positivt av den som faktiskt har lite koll på vad som pågår.
Notera att jag inte länkar till hans aktuella bloggpost då direktlänken ger en 404 i skrivande stund. Går därmed heller inte att lämna kommentarer på just det inlägget.
Tragiskt, men troligen är det
Tragiskt, men troligen är det ju så enkelt. Han verkar inte vara tillräckligt insatt i frågorna för att ha en informerad åsikt och denna förklaring är så god som någon.
Om det är så att han inte är
Om det är så att han inte är tillräckligt insatt i frågorna reser det ytterligare en rad frågetecken. Eller hur?
Googles cache is your
Googles cache is your friend:
Gunnar Hökmark - Gunnar Hökmarks blogg
De gillar inte EU men att styra över andra
den 10 maj 2009, 10:27:26
En dag som ägnas åt lite slutlig kampanjplanering inför de kommande veckorna som blir intensiva. Nästa vecka är jag i Kristinehamn, Karlstad, Stockholm, Jönköping, Gnosjö, Österåker, Landskrona, Lund, Ystad, Trelleborg, Malmö, Kristianstad, Hässleholm, Helsingborg och Stockholm på nytt. Och så kommer det fortsätta för att så mycket som möjligt bidra till en debatt om de alternativ som nu finns i svensk europeisk politik.Efter gårdagens debatt i Kulturhuset i Stockholm noterade Henrik Brors i DN att jag inte är för nya lagar EU på samma sätt som vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater.
Det är en riktig observation, jag anser att EU ska hålla sig till gemensamma uppgifter och gemensamma utmaningar. Jag vill att vi ska styra EU , inte att EU ska styra vår vardag som vi själva bestämmer mest. Men de andra gillar inte EU men däremot att styra över andras vardag.
Det är en paradox att vänstern som är emot EU och mot Lissabonfördraget vill driva igenom lagstiftning som innebär att EU ska styra över medlemsstaternas rättsliga system Lika konstigt är det att miljöpartiet även de vill göra detta men dessutom att EU ska styra över vilken energiproduktion medlemsstaterna ska ha. Och Marita Ulvskog vill använda EU till att lagstifta om svenska arbetstider istället för de förhandlas i Sverige.
Svaret på varför det är så här är att dessa politiker ogillar EU men gillar tanken på att styra över andra.
Därför ser de motvilligt på det som är den stora uppgiften, att öppna gränser och skapa frihet för medborgarna men vill gärna använda makten till att tala om för medborgarna hur deras vardag ska vara.
http://74.125.77.132/search?q=cache:EwX1rYL-jLsJ:www.moderat.se/web/Gunn...
Skriv ny kommentar