kommissionen

Spelet kan börja

Raijt, so var är vi? EU väl? Jo, nu går Lissabon-tåget med Tjeckien, Polen och England i ett släpande mellanrum. Dom har en opt-out för Stadgan.

läs hela inlägget

Medbeslutande i praktiken - vill du verkligen veta vad korven innehåller?

Update: Glömde lista EUROSUR (tack Sjöholm!)

Falukorv Pictures, Images and PhotosKorvmaskinister sökes för viktigt uppdrag!

För den som frivilligt anmäler sig som korvmaskinist finns det som jag ser det två strategier. Antingen jobbar man själv på att förklara vad korven innehåller och varifrån ingredienser och tillsatser kommer, eller så outsourcar man det jobbet till en reklambyrå. Magkänslan jag har är att de större partierna valt den senare strategin och att de mindre inte riktigt har resurser att genomföra den tidigare. Reultaten blir antingen jättesmaskiga bilder på ungsbakad folkhemsfalukorv med potatismos och perfekt småbrynt senapstopping, eller ett nedkokt enkelt budskap som man kan spreja på två sekunder: Vägra Korv!

Tillsatserna EU-138 och EU-166 i telekompaketet känner väldigt många till sedan telekorvpaketet kom ut ur ugnen den 6 maj. Det var tänkt att hela anrättningen skulle ha en tydlig smak av Citizens' Rights redan nu (ni vet, det där som ger den sköna känslan bara riktigt bra råvaror kan ge), men en sista körning i korvmaskinen återstår innan medborgarna får njuta av resultatet. Jo, det ska medbeslutas en sista gång om inte rådet köper parlamentets andrabehandling. En tredjebehandling återstår.

Tänkte att en liten tillbakablick på datalagringsdirektivet skulle kunna vara intressant. Det fanns ett förslag om att ändra Skäl 14 så att människorättsorganisationer och användarorganisationer skulle få vara med i den arbetsgrupp som nu jobbar med att hjälpa till med att implementera direktivet. Dessvärre fick det förslaget inte majoritet när det begav sig hösten 2005. Men det kanske skulle fått det om det funnits en bloggosfär (eller mailosfär som det mer var fråga om på den tiden) som vetat om att det ändringsförslaget fanns att rösta på. Det las av Edith Mastenbroek och Lilli Gruber och hade nummer 85:

Kommissionens förslag Parlamentets ändringsförslag
(14) Den teknik som används för elektronisk kommunikation utvecklas snabbt, och de behöriga myndigheternas krav kan därför komma att ändras. För att få råd i dessa frågor planerar kommissionen att inrätta en expertpanel med företrädare för brottsbekämpande myndigheter, sammanslutningar inom den elektroniska kommunikationsindustrin samt dataskyddsmyndigheter. (14) Den teknik som används för elektronisk kommunikation utvecklas snabbt, och de behöriga myndigheternas krav kan därför komma att ändras. För att få råd i dessa frågor kommer kommissionen att inrätta en rådgivande expertpanel med företrädare för brottsbekämpande myndigheter, sammanslutningar inom den elektroniska kommunikationsindustrin, människorättsorganisationer, användarorganisationer, Europaparlamentet och dataskyddsmyndigheter, samt den europeiska datatillsynsmannen.

Människorättsorganisationer och användarorganisationer kom inte med i slutversionen. Tyvärr.

Och så en liten framåthöftning. Förkortningarna ACTA, IPRED1, IPRED2 är nästan så välanvända att man inte behöver skriva ut vad de betyder längre. AVMSD och PNR tror jag ligger på gränsen för de flesta som läser den här bloggen (betyder Audiovisual Media Services Directive och Personal Name Record). Men här kommer en radda som inte ens jag vet vad dom innebär: CBRN, COSI, OCTA, Europol, Eurojust, Frontex, Cepol, EMCDDA, CitCen, OLAF, EUROCAD, JIT. Vad gäller European Prosecutors' Office förstår man orden, men vad betyder det för svensk medborgare? Samma med European Evidence Warrant.

Om jag fattar rätt är hela raddan förkortningar ovan på väg in i korvmaskinen, eller så är de redan där. Och det är i det här sammanhanget jag skulle vilja se alla frågor om "Lissabon" ställas. Om finansministern kan säga att ett regelverk som premierar kortsiktigt risktagande kan leda till finansiell instabilitet kan jag säga att ett regelverk som premierar kortsiktiga politiska investeringar kan leda till demokratisk instabilitet.

läs hela inlägget

Korvmaskinen och valkampanjerna

oeilOEIL: Se korvmaskinen i vitögat

Willi Rothley höll i ordförandeklubban i JURI 2002. Han sa så här om mjukvarupatentdirektivet:

Die Wurstmaschine muss ständig immer irgendetwas produzieren. Ob das sinnvoll ist oder nicht spielt doch überhaupt keine Rolle.

Korvmaskinen måste producera, oavsett. Och om man tänker korvmaksin istället för demokrati så blir allt lättare att förstå. Det som matas in från kommissionen kommer nämligen alltid ut, förr eller senare (mjukvarupatentdirektivet undantaget). På vägen genom EU-apparaten passerar kommissionens direktivförslag alltid en förstabehandling, ofta en andrabehandling och ibland till och med en tredjebehandling. Processen kallas för medbeslutandeförfarandet. Målsättningen för de allra flesta i Bryssel är att det ska gå så fort som möjligt. Därför förhandlar institutionerna hela tiden med varandra för att om möjligt slippa en andrabehandling. Om ett direktivförslag går till en tredjebehandling räknas det i regel som ett nederlag.

I medbeslutandeförfarandet startar rådets och parlamentets förstabehandling parallellt. I parlamentet bearbetas kommissionens förslag i en rad utskott och förstabehandlingen avslutas med en omröstning i plenum. Resultatet skickas till rådet. Rådet ska då enligt regelboken ta hänsyn till parlamentets beslut samtidigt som alla medlemsstater försöker komma överens om vad man ska tycka om kommissionens direktivförslag. Ibland röstar medlemsstaterna i rådet, men oftast inte. Det är diplomati och konsensus som gäller. Resultatet blir en så kallad politisk överenskommelse. Om inga komplikationer tillstöter avslutar rådet sin förstabehandling när den politiska överenskommelsen antas som en gemensamma ståndpunkt. Och om kommissionen, rådet och parlamentet är överens på det här stadiet avslutas medbeslutandeförfarandet. Den gemensamma ståndpunkten blir då europeisk lag.

Om kommissionen, rådet och parlamentet inte är överens skickas rådets gemensamma ståndpunkt till parlamentet. Då startar andrabehandlingen. Igen börjar då arbetet i utskotten i parlamentet, men den här gången är det rådets gemensamma ståndpunkt som är utgångspunkten för diskussionerna. Parlamentet avslutar sin andrabehandling med en omröstning i plenum. Resultatet skickas till rådet. Och på samma sätt som i förstabehandlingen ska rådet enligt regelboken ta hänsyn till parlamentets beslut samtidigt som medlemsstaterna ska komma överens. Om rådet accepterar parlamentets ändringar i rådets gemensamma ståndpunkt avslutas medbeslutandeförfarandet och vi får en ny lag.

Om man inte är överens börjar tredjebehandlingen. Tredjebehandlingen kallas ofta för förlikning. Parlamentet företräds i förlikningen av en utvald skara parlamentariker (27 stycken). Rådets delegation består av en företrädare för varje medlemsstat. Resultatet av förhandlingarna godkänns eller avvisas av parlamentet med ett enkelt majoritetsbeslut. Jag är inte helt säker, men jag tror att det sedan är upp till rådet att göra samma sak och medbeslutandeförfarandet avslutas därmed. Om rådet eller parlamentet säger nej efter förlikningsprocessen blir det ingenting av det hela. Då får kommissionen börja om från början. För den som vill läsa på ordentligt finns det en bra översikt här.

Nu kommer vi till siffrorna på ändringsförslagen (138:an och 166:an till exempel). Det är egentligen ganska enkelt. Så här funkar det. Varje ändringsförslag som läggs till en omröstning i ett utskott eller till omröstning i plenum får ett nummer. Vilket beror på i vilken ordning ändringsförslaget lämnas in och är alltså mer eller mindre slumpmässigt. 138:an fick just nummer 138 när det las till omröstningen i förstabehandlingen i plenum. När samma ändringsförslag las till omröstningen i utskottet ITRE under andrabehandlingen fick det nummer 46 och nummer 135 eftersom det både ingick i utskottsrapporten och las separat. När sedan samma ändringsförslag därefter las av flera politiska grupper till plenum fick det nummer 2, 5, 6 och 9 (138:an las av ALDE, Greens/EFA, IND/DEM och GUE/NGL).

Detta förklarar också varför det alltid är så många ändringsförslag...

Enligt min mening borde valkampanjerna ta upp vad som ligger och väntar i korvmaskinen. Jag är naturligtvis särskilt intresserad av IPRED2, ACTA, PNR, Telekompaketet, RFID och annat som berör ny teknik och medborgerliga fri- och rättigheter. Men det gäller att ha koll andra frågor också eftersom allt som kommer in också kommer ut, förr eller senare. Så jag gjorde en snabb sökning på den sida som jag använder mest: oeil (ögat). Jag har sparat resultatet per utskott som jag fått av "Agent in procedure" -> "EP committee" med "parliamentary term 2004-2009", "responsible committee" och "procedures under way", samt en enskild sökning på "Awaiting 2nd reading by Council". Det borde ge ett hum om vad som väntar de 18 europaparlamentariker som just nu kampanjar runt om i Sverige. Korvmaskinen är igång. Håll tillgodo:

12 result(s) found for: Awaiting 2nd reading by Council
20 result(s) found for: Foreign Affairs
2 result(s) found for: Development
18 result(s) found for: International Trade
8 result(s) found for: Budgets
6 result(s) found for: Budgetary Control
24 result(s) found for: Economic and Monetary Affairs
12 result(s) found for: Employment and Social Affairs
32 result(s) found for: Environment, Public Health and Food Safety
21 result(s) found for: Industry, Research and Energy
10 result(s) found for: Internal Market and Consumer Protection
44 result(s) found for: Transport and Tourism
2 result(s) found for: Regional Development
11 result(s) found for: Agriculture and Rural Development
10 result(s) found for: Fisheries
2 result(s) found for: Culture and Education
1-50 result(s) found for: Legal Affairs
51-100 result(s) found for: Legal Affairs
101-104 result(s) found for: Legal Affairs
50 result(s) found for: Civil Liberties, Justice and Home Affairs
12 result(s) found for: Constitutional Affairs

läs hela inlägget

ACTA - immaterialrätten misstänkliggör alla aktörer

Update: DN skriver om nytt hemligt ACTA-dokument.

En tillbakablick på IPRED2, det straffrättsliga sanktionsdirektivet. Kommissionens förslag inkluderade från början alla immaterialrätter. Det möttes av högljudda protester från många stora företag. Företagen hävdade att det är omöjligt att veta om en ny produkt eller tjänst gör intrång i någon annans patent, och man sa att man betraktade den risken som en affärsrisk - går det så går det, och går det inte så får man göra upp i godo eller i domstol. Resutatet av debatten var att Eurpaparlamentet antog ett undantag för patent när direktivet gick genom förstabehandlingen 25 april 2007. I samma veva som Jens Holm fick svar på från rådet om ACTA fick MEPen David Martin svar på en fråga ställd till både kommissionen och rådet (H-0109/09 och H-0110/09) angående ett beslag av läkemedel från Indien som lastats om i Holland. Ett företag som sade sig ha patent på läkemedlet i Holland kontaktade tullen, och beslaget gjordes. Rådet svarade att "Europeiska unionen är av den uppfattningen att det måste vara möjligt att kontrollera varor i transit när det finns en rimlig misstanke om immaterialrättsintrång" och förklarar att parterna gjorde upp i godo efter beslaget. Kommissionen sa också att de överväger att införa den här mekanismen att kunna göra upp efter att tullen stoppat en transport i förhandlingarna om ACTA. Det här blixtbelyser hur oerhört känsligt uttrycket "rimlig misstanke om immaterialrättsintrång" är, och hur viktigt det är att regelverket för hur konflikter ska lösas inte förfördelar någondera parten. Kan vi verkligen överlåta dessa beslut i blindo till en liten sluten församling som består av "immaterialrättsexperter" och styrelserna för en handfull av världens största företag?

läs hela inlägget