rådet

Raijt, so var är vi? EU väl? Jo, nu går Lissabon-tåget med Tjeckien, Polen och England i ett släpande mellanrum. Dom har en opt-out för Stadgan.

Jag har en plan för tredjebehandlingen av telekompaketet. Alla kan hjälpa till. Här är dagens körschema:

Idag 09:00-14:00 - Övertyga Lena Ek att det bästa hon kan göra just nu är att övertyga de 27 MEParna i parlamentets delegation till förlikningskommitten att det är en bra idé att ta tillvara det amerikanska utspelet om nätneutralitet i tredjebehandlingen av telekompaketet.

Idag 14:00-15:00 - Övertyga Ulrika Barklund Larsson att det bästa hon kan göra just nu är att övertyga Åsa Torstensson att det är en bra idé att ta tillvara det amerikanska utspelet om nätneutralitet i tredjebehandlingen av telekompaketet.

Idag 15:00-19:30 - Övertyga de 27 att det bästa de kan göra just nu är att övertyga Vidal Quadras att bordlägga kvällens planerade beslut om att bara förhandla om 138:an och istället diskutera hur EU ska kunna ta tillvara det amerikanska utspelet om nätneutralitet i tredjebehandlingen av telekompaketet.

Sen gäller det för de 5 svenska telekommepparna att snabbt hitta ett datum för ett möte där man diskuterar och kommer överens om ett förslag på vad som ska förhandlas i tredjebehandlingen. Jag är övertygad om att lite svenskt ledarskap skulle göra susen. Jag har förberett ett underlag på min wiki här.

Rekommenderad läsning: Should MEPs open up the Package? av Monica Horten.

(pssst, ett tips... svar ja :-)

Update: Bara för att vara på den säkra sidan frågade jag Jörgen Gren om A-punkterna nu på det sista rådsmötet innan sommaruppehållet. Han lovade ringa om telekompaketet skulle dyka upp :-)

Jag fick klart besked från Jörgen Samuelsson igår att rådet inte tagit slutlig ställning till den text som parlament antog 6 maj. Telekompaketet är fortfarande i andrabehandlingen. Samuelsson bekräftade att parlamentets slutgiltiga version officiellt togs emot av rådet den 26 juni. Så nu är frågan om han och hans kollegor kommer att kunna prata ihop sig så att rådet fattar beslut om parlamentets telekompaket som en A-punkt, eller om det blir nödvändigt att ta beslutet som en B-punkt. Skillnaden är att om alla är överens tar man det formella beslutet när dagordningen för rådsmötet antas (då ligger alltså A-punkten redan på dagordningen). Om man inte är överens måste ministrarna rösta och då ligger frågan som en B-punkt, alltså en separat punkt på dagordningen som man då röstar om när man kommer dit under mötets gång.

Om jag räknar rätt så måste Samuelsson et al bli klara så att A- eller B-punkten ligger på bordet på något rådsmöte innan 26 oktober:

Då parlamentet har avslutat sin andra behandling och har hänskjutit sin ståndpunkt till rådet, har rådet ytterligare tre månader (eller fyra, om tidsfristen förlängs) på sig för sin andra behandling.

Det vore spännande om det blev en B-punkt såklart. Skulle verkligen Torstensson rösta med Sarkozy i skarpt läge?

Tänkte att jag skulle gräva fram regelverket för när riksdagen senast måste bli informerad om kommande dagordning för kommande rådsmöten, men det är kanske nån som vet det rakt av? Det vore ju roligt med lite mediauppmärksamhet när rådet avslutar sin andrabehandling. Kan telekompaketet rent av antas rätt av på ett fiskerirådsmöte? Det vore ju en jättekul nyhet!! Jag tror fiskerirådet skulle må bra av lite uppmärksamhet. Med lite koll på schemat kanske till och med trafikutskottet skulle hinna uttala sig på ett sådant sätt att riksdagen fick lite mer inflytande över vilken knapp Torstensson ska trycka på (om det nu blir en B-punkt). Tyska författningsdomstolen har ju sagt att tyska riksdagens arbetssätt måste uppgraderas för att Tyskland ska kunna godkänna Lissabonfördraget. Det får mig att undra om svensk demokrati blivit så soppig att det inte ens är lönt att försöka tajta till beslutsprocessen en smula?

Nej nog med spekulationer, nu ska jag rodda lite mer på wikin. Det är rätt skönt att pilla med detaljer som inte har med innehållet att göra. Tänkte göra det lite snyggt så att det blir lätt att jobba med texten om det nu skulle bli nödvändigt. We are still in second reading...

P.S. Allt har gått bra, jag blir anställd av gröna gruppen från och med 27 juli. Tack för alla lyckönskningar och kramar.

Update: Glömde lista EUROSUR (tack Sjöholm!)

Korvmaskinister sökes för viktigt uppdrag!

För den som frivilligt anmäler sig som korvmaskinist finns det som jag ser det två strategier. Antingen jobbar man själv på att förklara vad korven innehåller och varifrån ingredienser och tillsatser kommer, eller så outsourcar man det jobbet till en reklambyrå. Magkänslan jag har är att de större partierna valt den senare strategin och att de mindre inte riktigt har resurser att genomföra den tidigare. Reultaten blir antingen jättesmaskiga bilder på ungsbakad folkhemsfalukorv med potatismos och perfekt småbrynt senapstopping, eller ett nedkokt enkelt budskap som man kan spreja på två sekunder: Vägra Korv!

Tillsatserna EU-138 och EU-166 i telekompaketet känner väldigt många till sedan telekorvpaketet kom ut ur ugnen den 6 maj. Det var tänkt att hela anrättningen skulle ha en tydlig smak av Citizens' Rights redan nu (ni vet, det där som ger den sköna känslan bara riktigt bra råvaror kan ge), men en sista körning i korvmaskinen återstår innan medborgarna får njuta av resultatet. Jo, det ska medbeslutas en sista gång om inte rådet köper parlamentets andrabehandling. En tredjebehandling återstår.

Tänkte att en liten tillbakablick på datalagringsdirektivet skulle kunna vara intressant. Det fanns ett förslag om att ändra Skäl 14 så att människorättsorganisationer och användarorganisationer skulle få vara med i den arbetsgrupp som nu jobbar med att hjälpa till med att implementera direktivet. Dessvärre fick det förslaget inte majoritet när det begav sig hösten 2005. Men det kanske skulle fått det om det funnits en bloggosfär (eller mailosfär som det mer var fråga om på den tiden) som vetat om att det ändringsförslaget fanns att rösta på. Det las av Edith Mastenbroek och Lilli Gruber och hade nummer 85:

Människorättsorganisationer och användarorganisationer kom inte med i slutversionen. Tyvärr.

Och så en liten framåthöftning. Förkortningarna ACTA, IPRED1, IPRED2 är nästan så välanvända att man inte behöver skriva ut vad de betyder längre. AVMSD och PNR tror jag ligger på gränsen för de flesta som läser den här bloggen (betyder Audiovisual Media Services Directive och Personal Name Record). Men här kommer en radda som inte ens jag vet vad dom innebär: CBRN, COSI, OCTA, Europol, Eurojust, Frontex, Cepol, EMCDDA, CitCen, OLAF, EUROCAD, JIT. Vad gäller European Prosecutors' Office förstår man orden, men vad betyder det för svensk medborgare? Samma med European Evidence Warrant.

Om jag fattar rätt är hela raddan förkortningar ovan på väg in i korvmaskinen, eller så är de redan där. Och det är i det här sammanhanget jag skulle vilja se alla frågor om "Lissabon" ställas. Om finansministern kan säga att ett regelverk som premierar kortsiktigt risktagande kan leda till finansiell instabilitet kan jag säga att ett regelverk som premierar kortsiktiga politiska investeringar kan leda till demokratisk instabilitet.

Jag ringde EU-upplysningen igår och ställde tre frågor om ACTA. Innan jag går in på vad vi paratade om så ska jag bara säga att de är väldigt trevliga där. Känns nästan som att de tycker att det är kul att gräva fram svar på krångliga frågor. Jag tyckte det var särskilt roligt att höra att de använder "EU-ögat" på europaparlamentets hemsida ganska mycket. Lite som att, - Jamen, då kanske man har en chans att hänga med i vad som händer ändå. Jag har för övrigt börjat prenumerera på de tre sidorna på EU-ögat som utgör telekompaketet (1, 2, 3) med changedetection.com eftersom parlamentet fortfarande inte fått igång nån rss-feed (passade på att prenumerera på IPRED2 också).

Jag ställde de här frågorna per telefon:

1. När antar rådet sin politiska överenskommelse om ACTA?
2. När antar rådet sin gemensamma ståndpunkt om ACTA?
3. När röstar europaparlamentet under samtyckesförfarandet om ACTA?

Anledningen är naturligtvis att vi måste veta vad som händer när i korvmaskinen i Bryssel för att kunna påverka besluten överhuvudtaget. Och det gäller för övrigt i riksdagen också. Nu vet jag inte riktigt hur det funkar där, men jag tror att det är möjligt att titta på utskottsinitiativet om att öppna acta en gång till. Vi måste försöka göra nåt åt situationen för det är ju fullständigt oacceptebelt att svenska riksdageledamöter kan få fängelse (lyssna här) om dom läcker information som utvalda amerikanska lobbyister får från sin förhandlingsdelegation (läs här) och att den information som släpps till allmänheten är kraftigt censurerad (se här).

Jag har inte kollat igenom alla länkarna än, men det är några saker som slår mig. Utrikesdepartementet har inte informerat EU-upplysningen om att parlamentet kommer att rösta om ACTA under samtyckesförfarandet. Stort minuspoäng, för det ska parlamentet. Alla kandidater som ställer upp i valet kan redan nu säga om de kommer att rösta ja eller nej till ACTA. Parlamentet har veto.

Om jag tolkar svaret om när riksdagen ska få rösta rätt så verkar det också konstigt. Riksdagen kan rimligtvis inte rösta om ACTA efter rådet har godkänt ACTA, eftersom då Sverige redan har röstat för (ACTA antas med enhällighet i rådet). Vän av ordning (eller demokrati för den delen) frågar sig naturligtvis vad en sådan omröstning skulle ha för effekt. Det låter nästan som om en omröstning i riksdagen sulle kunna upphäva ett enhälligt beslut i rådet? Eller? Motsatsen låter minst lika absurd, att riksdagen skulle rösta om något den inte kan påverka.

Det här måste redas ut. Och riksdagens ledamöter måste naturligtvis kräva att få rösta om ACTA innan rådet når sin politiska överenskommelse. Allt annat är otänkbart (för att det skulle vara meningslöst).

En detalj om mötena också. Utrikesdepartementet säger att det inte finns några möten inplanerade men Karin Pilsäter säger i intervjun (lyssna i slutet på länken ovan) att "man ska träffas senare i vår".

OEIL: Se korvmaskinen i vitögat

Willi Rothley höll i ordförandeklubban i JURI 2002. Han sa så här om mjukvarupatentdirektivet:

Die Wurstmaschine muss ständig immer irgendetwas produzieren. Ob das sinnvoll ist oder nicht spielt doch überhaupt keine Rolle.

Korvmaskinen måste producera, oavsett. Och om man tänker korvmaksin istället för demokrati så blir allt lättare att förstå. Det som matas in från kommissionen kommer nämligen alltid ut, förr eller senare (mjukvarupatentdirektivet undantaget). På vägen genom EU-apparaten passerar kommissionens direktivförslag alltid en förstabehandling, ofta en andrabehandling och ibland till och med en tredjebehandling. Processen kallas för medbeslutandeförfarandet. Målsättningen för de allra flesta i Bryssel är att det ska gå så fort som möjligt. Därför förhandlar institutionerna hela tiden med varandra för att om möjligt slippa en andrabehandling. Om ett direktivförslag går till en tredjebehandling räknas det i regel som ett nederlag.

I medbeslutandeförfarandet startar rådets och parlamentets förstabehandling parallellt. I parlamentet bearbetas kommissionens förslag i en rad utskott och förstabehandlingen avslutas med en omröstning i plenum. Resultatet skickas till rådet. Rådet ska då enligt regelboken ta hänsyn till parlamentets beslut samtidigt som alla medlemsstater försöker komma överens om vad man ska tycka om kommissionens direktivförslag. Ibland röstar medlemsstaterna i rådet, men oftast inte. Det är diplomati och konsensus som gäller. Resultatet blir en så kallad politisk överenskommelse. Om inga komplikationer tillstöter avslutar rådet sin förstabehandling när den politiska överenskommelsen antas som en gemensamma ståndpunkt. Och om kommissionen, rådet och parlamentet är överens på det här stadiet avslutas medbeslutandeförfarandet. Den gemensamma ståndpunkten blir då europeisk lag.

Om kommissionen, rådet och parlamentet inte är överens skickas rådets gemensamma ståndpunkt till parlamentet. Då startar andrabehandlingen. Igen börjar då arbetet i utskotten i parlamentet, men den här gången är det rådets gemensamma ståndpunkt som är utgångspunkten för diskussionerna. Parlamentet avslutar sin andrabehandling med en omröstning i plenum. Resultatet skickas till rådet. Och på samma sätt som i förstabehandlingen ska rådet enligt regelboken ta hänsyn till parlamentets beslut samtidigt som medlemsstaterna ska komma överens. Om rådet accepterar parlamentets ändringar i rådets gemensamma ståndpunkt avslutas medbeslutandeförfarandet och vi får en ny lag.

Om man inte är överens börjar tredjebehandlingen. Tredjebehandlingen kallas ofta för förlikning. Parlamentet företräds i förlikningen av en utvald skara parlamentariker (27 stycken). Rådets delegation består av en företrädare för varje medlemsstat. Resultatet av förhandlingarna godkänns eller avvisas av parlamentet med ett enkelt majoritetsbeslut. Jag är inte helt säker, men jag tror att det sedan är upp till rådet att göra samma sak och medbeslutandeförfarandet avslutas därmed. Om rådet eller parlamentet säger nej efter förlikningsprocessen blir det ingenting av det hela. Då får kommissionen börja om från början. För den som vill läsa på ordentligt finns det en bra översikt här.

Nu kommer vi till siffrorna på ändringsförslagen (138:an och 166:an till exempel). Det är egentligen ganska enkelt. Så här funkar det. Varje ändringsförslag som läggs till en omröstning i ett utskott eller till omröstning i plenum får ett nummer. Vilket beror på i vilken ordning ändringsförslaget lämnas in och är alltså mer eller mindre slumpmässigt. 138:an fick just nummer 138 när det las till omröstningen i förstabehandlingen i plenum. När samma ändringsförslag las till omröstningen i utskottet ITRE under andrabehandlingen fick det nummer 46 och nummer 135 eftersom det både ingick i utskottsrapporten och las separat. När sedan samma ändringsförslag därefter las av flera politiska grupper till plenum fick det nummer 2, 5, 6 och 9 (138:an las av ALDE, Greens/EFA, IND/DEM och GUE/NGL).

Detta förklarar också varför det alltid är så många ändringsförslag...

Enligt min mening borde valkampanjerna ta upp vad som ligger och väntar i korvmaskinen. Jag är naturligtvis särskilt intresserad av IPRED2, ACTA, PNR, Telekompaketet, RFID och annat som berör ny teknik och medborgerliga fri- och rättigheter. Men det gäller att ha koll andra frågor också eftersom allt som kommer in också kommer ut, förr eller senare. Så jag gjorde en snabb sökning på den sida som jag använder mest: oeil (ögat). Jag har sparat resultatet per utskott som jag fått av "Agent in procedure" -> "EP committee" med "parliamentary term 2004-2009", "responsible committee" och "procedures under way", samt en enskild sökning på "Awaiting 2nd reading by Council". Det borde ge ett hum om vad som väntar de 18 europaparlamentariker som just nu kampanjar runt om i Sverige. Korvmaskinen är igång. Håll tillgodo:

12 result(s) found for: Awaiting 2nd reading by Council
20 result(s) found for: Foreign Affairs
2 result(s) found for: Development
18 result(s) found for: International Trade
8 result(s) found for: Budgets
6 result(s) found for: Budgetary Control
24 result(s) found for: Economic and Monetary Affairs
12 result(s) found for: Employment and Social Affairs
32 result(s) found for: Environment, Public Health and Food Safety
21 result(s) found for: Industry, Research and Energy
10 result(s) found for: Internal Market and Consumer Protection
44 result(s) found for: Transport and Tourism
2 result(s) found for: Regional Development
11 result(s) found for: Agriculture and Rural Development
10 result(s) found for: Fisheries
2 result(s) found for: Culture and Education
1-50 result(s) found for: Legal Affairs
51-100 result(s) found for: Legal Affairs
101-104 result(s) found for: Legal Affairs
50 result(s) found for: Civil Liberties, Justice and Home Affairs
12 result(s) found for: Constitutional Affairs

Update 2: Skyddet mot avstägning nedmonterat i rådet. Organisera dig. Hjälp till.

Update 1: DN skriver om konferensen längst ner i den här bloggposten (klicka och kolla hur MEParna som är där röstade i höstas).

Så här uppfattar jag läget efter min förra postning. Omröstningen i IMCO slutade med att utskottet gav rapportören Malcolm Harbour mandat att tillsammans med rådet skriva om 166:an. Omröstningen i ITRE sköts upp till 21 april därför att man inte var klar med analysen av vad som låg på bordet. Andrabehandlingen i plenum, alltså den omröstning då hela parlamentet i praktiken ska lagstifta för en halv miljard människor, har skjutits upp till 5 maj. Målet är att rådet ska klubba resultatet på närmast efterföljande rådsmöte (kan bli vilket som helst, kanske rådet för jordbruk och fiske).

Update: DN skriver om nytt hemligt ACTA-dokument.

En tillbakablick på IPRED2, det straffrättsliga sanktionsdirektivet. Kommissionens förslag inkluderade från början alla immaterialrätter. Det möttes av högljudda protester från många stora företag. Företagen hävdade att det är omöjligt att veta om en ny produkt eller tjänst gör intrång i någon annans patent, och man sa att man betraktade den risken som en affärsrisk - går det så går det, och går det inte så får man göra upp i godo eller i domstol. Resutatet av debatten var att Eurpaparlamentet antog ett undantag för patent när direktivet gick genom förstabehandlingen 25 april 2007. I samma veva som Jens Holm fick svar på från rådet om ACTA fick MEPen David Martin svar på en fråga ställd till både kommissionen och rådet (H-0109/09 och H-0110/09) angående ett beslag av läkemedel från Indien som lastats om i Holland. Ett företag som sade sig ha patent på läkemedlet i Holland kontaktade tullen, och beslaget gjordes. Rådet svarade att "Europeiska unionen är av den uppfattningen att det måste vara möjligt att kontrollera varor i transit när det finns en rimlig misstanke om immaterialrättsintrång" och förklarar att parterna gjorde upp i godo efter beslaget. Kommissionen sa också att de överväger att införa den här mekanismen att kunna göra upp efter att tullen stoppat en transport i förhandlingarna om ACTA. Det här blixtbelyser hur oerhört känsligt uttrycket "rimlig misstanke om immaterialrättsintrång" är, och hur viktigt det är att regelverket för hur konflikter ska lösas inte förfördelar någondera parten. Kan vi verkligen överlåta dessa beslut i blindo till en liten sluten församling som består av "immaterialrättsexperter" och styrelserna för en handfull av världens största företag?

Draft article in English below. Wikipedia definition in telecoms law.
Det här är en underlig historia. England och Sverige verkar tidigare ha dragit åt samma håll i telekompaketet. De gjorde en gemensam reservation när rådet kom överens om sin politiska överenskommelse 27 november förra året. Framför allt ville man att kommissionen skulle ha ett mer omfattande veto, kanske för att båda länderna har en längre erfarenhet av en avreglerad marknad än många andra länder, kanske av betydligt mer komplicerade skäl.